Till Sara
Jag delar med mig med detta idag för att jag tycker att ni ska framhäva dom ni älskar när ni ser att dom faller eller varför inte vilken vardag som?
Sara, Jag älskar dig. Vad skulle jag göra om inte du fanns? Vad skulle jag gjort om inte jag följde med till smögen? Vad skulle jag gjort om inte vi fick denna sommaren som vi fick?
-Jag kan sätta en miljon (om jag hade) att om inte jag hade följt me...d till smögen, så hade vi aldrig varit så tighta som vi är nu. Det va Jonas o Emelies fel att vi fick dela rum ;) (för utom en natt.. ;) HAHAHAHA) Vi står dom till en skuld, en STOR skuld Darling.
Jag minns att du har sagt till mig att jag inte kan förstå hur mycket jag betyder för dig, att du inte kan förklara.. Men jag vet precis vad du menar, för jag tror att jag känner likadant bara utav två olika anledningar och erfarenheter.
Jag vet att du kommer att komma på fötter igen. För jag ska vägleda dig, då du tappar greppet och behöver hjälp och stöd. Jag är din stöttepelare som du sa, "Jag känner att jag kan luta mig mot dig när jag behöver stadgan". Det är jag som ska framhäva dina starka sidor när du känner att dina svagheter tar över dig o du faller. Vi hjälper varandra när den andre är svag, för det är det vänner gör för varandra. Vi ringer till den andre när vi vet att vi "stör" för att vi behöver den utan att vara orolig över att man verkligen skall störa. För som jag sa innan, det är vad vänner gör för varandra.
Nu är jag inte i den där jobbiga perioden då jag mår dåligt och känner att det är viktigt för mig att skriva till mina vänner hur underbara dom är och hur mycket dom betyder för mig. Utan jag skriver det här för jag vet att du behöver höra och läsa detta idag för jag vet att du behöver få all kärlek du kan få. För du faller och tynar bort ifrån mig/oss, till saras symbios där hon grämmer sig med sig självt och mår dåligt över en rad olika saker.
-Jag fångar upp dig och framhäver dig, som jag har lovat dig!
Du ska veta hur lätt det vara att skriva dessa ord, för jag menar vart enda ord jag skrev ned. Sen vet du ju att jag har lätt för att skriva men du ska till dig det och läsa det varje gång du känner att du tappar modet eller kontrollen. Eller bara om du vill få lite extra värme ute i den kalla hösten som så sakteliga smyger in hos oss alla! Märker att jag kan sitta här o bara skriva rad efter rad, men nu har du fått lite mod och kanske kan resa dig upp med ett leende, sträcka på dig och säga "Det här kommer att gå bra, för jag är Sara". Säger som min gamla chef sa till mig, "Det är Du, du Sara som får världen att snurra. Inte dina kunskaper eller dina erfarenheter utan du och dina MÖJLIGHETER som får den att vilja få kraften att snurra".
Älskar dig
- Rebecca, 090920
segertåget
Jag undrar vad som händer nu? Jag undrar även vem du är och jag undrar varför jag är jag och varför vi är vi. Alltså så undrar jag vad det är som gör mej och dig till oss. Samtidigt som jag undrar varför jag har börjat skriva och med k?
Börjar tröttna på att sitta på nålar varje gång när jag är ute så nu har det gått så långt att jag inte orkar bry mig om vad folk tycker, tänker eller tror... Nu kör vi! HONK HONK!
-Sen vet jag att det är det rätta jag gör..
gasen i botten, försöker köra så långt det bara går
Inte så att jag försöker fly,
inte så att jag försöker gömma mig, nej
För gasen i botten är för att jag ska komma lite närmre dig
Lillasysters kille ska följa med till Marocko i december, ska bli roligt att han följer med. Allt för att hon ska va glad och må bra. Va så fruktansvärt skönt o prata med henne i telefon idag då man hörde på hennes röst att det bara sken o sprudlade energi ifrån hennes ögon.
-Love You :)
Ska slå mitt hö nu och ta o knyta mig
-Natten
Parapa pa pa pa pa pa
Det största som kanske som har hänt under tiden är väll att Alex stjärna Michael Jackson är död. Som ni alla vet så är det en vecka och en dagsedan han avled och jag har inte riktigt smält det än, jag kan inte riktigt förstå att han är borta. Det sjuka va att jag tror till och med att jag hade sorg i fredags, va helt nere och jag tror att de har med Michael o göra. Hela jag har blivig så känslosam, klarar inte av o läsa om stackars Therese som blev mördad nu för ett tagsedan pga avundsjuka för då blir jag helt förstörd. Kan inte förstå att en liten tjej kan driva någon till att mörda sin vän för ingenting. Livet är lika mycket över för pojken som tog hennes liv som det är för Therese själv.
Smögen va ju den största ljuspunkten måste jag säga, det va så sjukt roligt att du vet inte vad! Det va fest hela tiden, dörrarna va öppna för alla. Det bästa va att man kände folk ifrån olika gäng som va där också så man va lite överallt om man säger. Fann min femtedelskusin där också, galet roligt. Behöver egentligen inte berätta mer än att de va sjukt roligt för ni vet väll själva vad som händer när man åker iväg så över midsommar. Va till och med så att vakterna va inne på rummet o delade med sig utav deras sexliv. HA-HA! Batonger o sexställningar.. Vad ska man säga?
-LYCKAT!
För jag har funnit mig ett gäng med helt underbara killar som jag kommer ha så skoj med i fortsättningen!
Nu blir det lite pill i rummet och sedan blir det till ock ladda inför kommande helgen!
-Natten!
Lady, the plans we had went all wrong
Nu har jag fått nog, det räcker. Nu vill jag inte mera. Jag hoppas att du förstår nu varför jag väntade. -Du sa dagligen till mig att jag fick dig att må så mycket bättre än vad du gjorde innan du träffade mig. Lika mycket som jag får höra det så får jag höra hur mycket sämre du mår nu när jag lämnade dig. Nästan mer.. Jag mår sämre som det är när jag har fått dig att må som du gör nu men när du ska trycka ner mig omedvetet när du säger att det kvittar vad som händer med dig om du lever eller inte och massa sådan skit så blir det nog. Du gör mig ledsen och nu gör du mig både ledsen och arg, mest besviken.
Jag trodde att jag skulle få älska dig en dag men jag kan inte ändra på vad mina känslor säger men du förstår inget, verkligen inget och jag har fått nog. Jag vill inte mer. Efter detta så känns allt så hopplöst att jag nästan ångrar allt. Jag känner inte för att fånga upp dig mer.
Jag har ingen lust att gå igrund pga dina ord, så jag drar mig tillbaka. Nu ska jag bara få stopp på mina tårar.
I want sex on the beach and I don't mean on the rocks...
När jag gick runt på arbetsplatsen och utförde mitt arbete så tänkte jag samtidigt som jag såg ett "kondometui" på marken, "Aha, där ligger det. Undra vad dom har det till här till?" Samtidigt som det slog mig "VAFAN!? Det ska ju inte va här, klart som fan dom inte behöver prova det på sin arbetsplats. "Testing testing.." -Nej det går inte! det behövs inte, det är testat nog!" Jag förstod genast, someone's getting lucky! -PÅ ARBETSPLATSEN! Även då slog det mig att här har vi en bedragerska/bedragare! Vi får väll tacka gud för att dom idioterna skyddar sig samtidigt som dom kryddar till arbetsdagen...
Men fan va hett ändå, sexar till det på jobbet sådär på labbet... Synd för mig att det är jag som torkar av deras rumpavtryck på bänken bara... -Jag ska använda plasthandskar ÖVERALLT där jag är o gnider bord!
Lite avis är man allt, jävligt hett. Ah, dröm o glöm Becca. Det finns ingen tillräckligt snygg på det bygget förutom en som man såg på ett plakat upp spikat på väggen. Vet att han borde jobba där någonstans där jag är o rör mig men inte f*n har jag funnit'na! Lite kiligt måste jag säga, man vill ju ha något att se på mer än en snygging på ett plakat.
-Kanske börjar bli lite frustrerad?
Men vad har jag o begära när man jobbar på ett ställe där alla nördar är hifi? Sen är de ju rätt så hett med nördar men inte dessa nördar, för dom är riktiga nördar.. Och vem vill egentligen ha en nörd?
Funderarens tider
Finns inget hellre att jag skulle vilja fira din födelsedag, men det vore fel. Kanske till och med lika fel som att vi ses då och då? Känns som om jag skruvar till ditt huvud och det är det sista jag vill göra, -igen. Men det mesta utav allt jag skulle vilja göra är att läka dina sår, fast jag inte kan. Om jag gör det så är det fel så fel att såren blir djupare.
Nu vill jag att månad juni ska va över för då vet jag att du mår bättre och då kan man slappna av och njuta lite mer utan att man får dåligt samvete.
Är det okej att se en familjemedlem som sin mormor om hon har varit där precis som en mormor när min riktiga mormor inte hann fylla rummet? Skär det i min mormors hjärta där uppe eller hon kanske bara är glad att någon kan fylla tomrummet? Låter väll lustigt men jag undrar..
Godkväll!
Im not gonna write you a love song because you asked for it
Jag är den personen som vill lägga bommul runt varenda människa för att den inte ska skada sig eller bli sårad. Jag är den svaga personen som inte vågar säga bu eller bä, jag är en feg jävel som inte vågar säga som det är för att jag är rädd att jag ska förlora allt jag har. Men i slutändan så vet jag ändå att jag kommer att förlora den eviga kampen, den eviga striden mot mitt hopp. För att sen i sin tur såra alla personer omkring, istället för en enda person.
Det va jag som va tönten i lågstadiet som inte vågade säga bu eller bä uan spran o hämtade den där förbannade boken eller väskan som den där sockersöta eleven bad om. Visst kunde jag göra det för jag ville räcka till och som sagt, vara till lags. Vad tjänade det till? -Idag är jag sådan fortfarande som inte vet om det är fel eller rätt saker som folk ber mig att göra som jag så snällt tar emot och gör. Det värsta är nog att jag inte kan säga till om det är något jag känner eller tycker är fel, för jag är rädd att såra eller att personen ska lämna mig, kanske till och med tycker att jag är konstig som känner så.
-Sicken jävla nolla jag är, jag är för dum för att stå i ett par skor. För lite sk "stake" borde jag ha men icke!
Man brukar säga, mister man en står det tusen åter men i mitt fall så misster jag tusen istället för att få tusen nya. (Y)
Fick ett jäkla passande citat utav någon
"Jag kan inte ge något recept på framgång, men däremot ett på misslyckande: försök vara alla till lags"
Kunde fan inte sagt det bättre själv! Visste inte ens att de sparade citat för idioter som oss.
Kul att jag har lagt ut mig helt och hållet här, för nu kommer jag väll märka att verenda liten kotte tar avstånd ifrån mig, det är ju tur att man har en stor familj. Finns ju en självskriven lag att man inte lämnar sin familjemedlem oavsett hur knasig eller dum den är. -Tack gode gud!
Det är att leka med eld när du drar upp det här igen för du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen
Ångra aldrig något som fått dig att le
-Inte ett skit mer än att det är norges nationaldag och jag har namnsdag, inget mer.
Jo, fyra dagar har gått och jag känner mig tom. Vart det fyra dagarsedan? För jag kan inte säga när utan jag vet bara att det har gått olidligt långsamt och jag vill veta bättre. Veta bättre om jag tycks luras eller om det faktiska är så att jag vill dela mitt hjärta med honom eller inte. Jag menar, jag va ju så bombsäker innan att jag inte ville och nu är det olidligt jobbigt. Det är nog bara seperationsångesten som vaknar för att jag faktsikt förlorat allt och lite till.
Jag vet inte längre vart jag ska ta vägen, jag lyckas såra alla som går min väg på något sätt. Nu har jag lyckats såra den som stod mig närmast.
Hatar ni mig för att jag har gjort som jag gjort? Att det va faktiskt jag som bröt upp. Jag vet att många säger att jag ska göra det som känns rätt och att det viktigaste är att jag mår bra, man får visst tänka på sig själv o va lite ego när det gäller kärlek. Men nu vill jag bara sparka på mig själv för att jag har varit en sådan idiot och vänt upp-och-ned någons liv bara sådär, på ett ögonblick och jag kan inte vända tillbaka det.
Det första jag får höra när jag möter en av vännerna igår är "Rebecca vad fan har du gjort?" och sen kramar han om mig. Som tur är, för annars hade jag inte vetat vad jag hade tagit vägen.
Bara för att det va jag som bröt upp så betyder det inte att jag inte är ledsen, utan det är jag. Mina vingar är också brutna, det går inte en minut att jag tänker på oss och det jag går misste om.
Hallå, hallå -Jag vill bli älskad!
Jag är så oerhört trött på allt, då menar jag verkligen ALLT
-Allt.
Jag hoppar skolan en och en halv månad innan jag är egentligen färdig med det på grund utav att jag känner att jag har fått vatten över huvudet. Kan ju säga så här, det är blött och jag har varit dyngsur i två fuckingmånader nu!
Who to blame? -Me, my self and I!
Nog om skolan.
Jag har fått kattungar, ne inte jag då utan min katt har fått kattungar! Det blev tre små råttor som hoppade ut så glatt under min säng iår igen! Så nu kommer jag inte kunna spela musik i mitt rum på si så där 8-10 veckor, excelent! Men jag är knappt hemma ändå så det är ju lika lugnt som allt annat med mig.
Har kanske till och med fixat ett jobb till lilla mig, städeska på skaraborgs AB. Tyst, säg inget. Det är inget fel och gå runt och städa olika lokaler, a man gotta do what a man gotta do! Sen i dagen läge får man inte vara speciell kräsen och jag vill kunna resa och utfärda mina planer innan jag verkligen börjar plugga på högskolan.
-Moppelimopp!
Nu så ska jag ta o smyga in i mitt rum o lyssna på de pipande kisseungarna..
Natti natti
Allt som är bra med mej har jag en förmåga att glömma bort
-Ja ja ja ja jaaa! Som tusan. Först när min läkare pratade om att jag skulle göra det så va det inget, tänkte att det där går galant! Men nu när det faktiskt ska göras, om två fucking freaking dagar så blir jag lite orolig och undrar hur det egentligen funkar och om 50minuter kommer att va en evighet där i lådan och om jag kommer kunna sitta alldeles stilla? Men den jobbigaste frågan är nog vad det kommer att bli för svar på själva undersökningen.
Sen har jag en förmåga att ha otur att hamna i "i-och-med-din-sjukdom-såå-kan-det-bli-så-tillfällen". För nu har jag åkt på blodförgiftning i min fot. Ett liten blåsa på min tå som i sin tur blev inflamerad som ledde till blodförgiftning i nästan hela foten och som börja växa upp på smalbenet. Alltså tackvare min sjukdom så är min läkeprocess mycket sämre, det märker man bara på små lätta klösningar ifrån katterna tar jätte lång tid o läka på mig. Kan till och med bli inflammerat. OCH mina mediciner och behandlingar trycker ner mitt immunförsvar, där av inflammationerna kommer så lätt. Det blir kaka på kaka hela tiden och det börjar jag tröttna på. Men det är bara och ta sig i kragen o leva med det säger dom, dom som inte kan förstå eller sätta sig in hur det är för den som får faktiskt leva med det. Leva med att det som sviker en mest är ens kropp när det är den man ska hålla ihop med längst och det känns förjävligt att va ovän med sin kropp.
Det va skönt att ha sina vänner där, alltså sin familj som rådde om mig och frågade hur jag mådde. Lite roligt när jag, stålkvinnan skulle försöka visa Niklas att jag mådde bra när jag kom dit efter vårdcentalsbesöket för att jag inte ville vara till besvär.. Men det gick väll sådär, slocknade efter en stund i hans goa knä och sov några timmar medans han kikade på filmen som vi började se på och lite fotboll. Så här lugn och tyst har han aldrig sett mig visst (a).
Nu ska jag ta och släcka ner här o sova lite
Natti natti på er alla!
// R
Psycho Fox!
HIT SKA JAG MED LILLASYSTER!!
Im an ass
plugg o klipp!
Idag så skulle jag ringa till min kära sjuksyster britt men mitt minne spelade ett spratt med mig så när klockan passerat tre över två så vart det tre minuter försent. -Typist mig! Men imrogon så ska vi se om jag klarar av o ringa innan hon har gått hem. Har nämligen bestämmt mig för att jag sak testa på dedär galenskapstabletterna, iaf en kort period o se om de fungerar. Men jag är rädd, det vill jag lova.
Idag så vart jag hos Catrine på nikita o fixade till min wig med en liten gullig lugg o massa toppning o lite färgning i botten. Ofantligt bra blev det må jag säga! Ska fixa en liten bild senare imorgon när jag har tid för det =) Passade även på o köpa en mousse som skyddar håret för värme och bygger upp det skadade håret, passar perfekt för mitt hår som lätt skadas pga sjukdomen o medicinerna. Produkten heter Perfect hair ifrån wellas hårvårdsereie System Professional och gick på ca 200kr. Fick även en liten gåva ifrån kérastase, en stor hårborste med svinborst! Jätte go, mycket snällare mot håret.
-Tack Catrine, love it already!
Dags o fatta tag i boken min igen!
Bye bye o önska mig lycka till, jag kan behöva det.. ; )
En svår och jobbig grej!
Jag vill bara att någon där uppe ska komma och hämta mig en natt då jag ligger och sover i min säng, för att ta med mig på livets resa. Så jag får en liten insyn, alltså ett litet sorts hopp om att jag har en framtid, en god framtid. Så jag slipper och oroa mig över min framtid och leva istället. Han behöver bara visa mig vad jag gör om två år så att jag får se att jag klarade av mina studer och går och praktiserar på lasarettet till sjuksköterksa. För att ständigt gå med illamående och kräkreflexerna som man ständigt snuddar är inte så jäkla härligt. Inte fan kan man köra med strutsen, då kör man upp problemen bara och får genast ett tyngre lass att bära.
Finns inget mer att säga än att jag inte va beredd på detta, så resultatet utav det här.
-FAIL!
Tv med mor o far, Bye!