spread your wings
Jag mitt jävla nöt, varför ska jag jämt gräva ner mig? Det går över, men när går det över? Åkte till emma igår efter att jag varit en lång vända i stan o for sedan hem. Visste att jag inte skulle kunna va hemma utan att jag skulle gå under, så jag ringde till stjärnan o frågade om jag kunde komma hem till henne o ha det gott. Jag va så välkommen så! Kändes bara fruktansvärt konstigt att gå förbi hans lilla lägenhet, inte svänga in på innergården och gå in. Ne för nu är det som det är och då ingår även att inte ses eller varken höras.
-För det är väl enklast för oss båda?
Ja nu va de inte så jävla lätt o inte höra av sig, va bara tvungen o höra av mig o säga att jag va i närheten, fin respons.
Blä.
Jag orkar inte att va ledsen mer, bröt ihop när jag messade med sara när hon hörde med mig om vi skulle hitta på något ihop när Micke o Gurr skulle på kabel festen. Det hade jag totalt glömt av, vi har planerat sen längre tillbaka att vi två skulle hitta på något under tiden dom är där. Men nu kommer det inte o bli samma sak.
Det ska bli skönt i alla fall och träffa Sara imorgon, vi ska nämligen luncha ihop. Kanske planera lite inför våran helg när kableskiten har sitt, prata massa skit och ha det gott.
Nu vill jag bara att någon ska ta hand om mig, krama om mig och värma mg med dess kärlek och säga att det kommer att bli bra. Att jag kommer att glömma, inte kommer att tänka på det 24/7. Det finns inte en stund då jag inte tänker på det. Idag va det skönt, för då va jag uppe i varv hela tiden så då va det inte lika mycket. Men man kanske måste landa någon gång för att så sett kunna bli av med det? Jag vet inte, kommer inte ihåg hur det va eller va.
Nu ska jag försöka trycka upp mitt motto i pannan på alla jag möter, så jag ser det hela hela tiden och blir påminnd om det och gör det bästa utav situationen. så jag kan bli rak igen och andas frisk luft.
-Det här ska bli den bästa dagen i mitt liv-
Jepp så lyder det och så ska det va, tycke att var enda människa ska ha det som motto. Tror nämligen att alla skulle va så mycket gladare då och må mycket bättre. Lika dant att man ler till den människa man möter, det vinner vi alla på.
-För det är väl enklast för oss båda?
Ja nu va de inte så jävla lätt o inte höra av sig, va bara tvungen o höra av mig o säga att jag va i närheten, fin respons.
Blä.
Jag orkar inte att va ledsen mer, bröt ihop när jag messade med sara när hon hörde med mig om vi skulle hitta på något ihop när Micke o Gurr skulle på kabel festen. Det hade jag totalt glömt av, vi har planerat sen längre tillbaka att vi två skulle hitta på något under tiden dom är där. Men nu kommer det inte o bli samma sak.
Det ska bli skönt i alla fall och träffa Sara imorgon, vi ska nämligen luncha ihop. Kanske planera lite inför våran helg när kableskiten har sitt, prata massa skit och ha det gott.
Nu vill jag bara att någon ska ta hand om mig, krama om mig och värma mg med dess kärlek och säga att det kommer att bli bra. Att jag kommer att glömma, inte kommer att tänka på det 24/7. Det finns inte en stund då jag inte tänker på det. Idag va det skönt, för då va jag uppe i varv hela tiden så då va det inte lika mycket. Men man kanske måste landa någon gång för att så sett kunna bli av med det? Jag vet inte, kommer inte ihåg hur det va eller va.
Nu ska jag försöka trycka upp mitt motto i pannan på alla jag möter, så jag ser det hela hela tiden och blir påminnd om det och gör det bästa utav situationen. så jag kan bli rak igen och andas frisk luft.
-Det här ska bli den bästa dagen i mitt liv-
Jepp så lyder det och så ska det va, tycke att var enda människa ska ha det som motto. Tror nämligen att alla skulle va så mycket gladare då och må mycket bättre. Lika dant att man ler till den människa man möter, det vinner vi alla på.
Nu ska jag krypa ner i soffan och sova. Sover hos Angelica i natt, så god natt!
Ha det fint.
Kommentarer
Trackback
